Himlakroppars upp/nedgångar 2010 från ett antal olika svenska orter

Upp/nedgångar
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

av Paul Schlyter (pausch@stjarnhimlen.se)

    Solens, Månens och Planeternas upp/nedgångar i:
Åter till hemsidan

Förklaring till upp/nedgångstabellen

Datum                    Solen                             Månen
        Gry    Upp   I mer  Dekl   Ned   Skym    Upp   I mer  Dekl   Ned   *-tid

 1 On   6:43   9:05  12:02 -23,0  14:59  17:21  -- --   5:18  -0,5  11:18   6:43
 2 To   6:43   9:04  12:02 -22,9  15:01  17:22   0:17   6:02  -4,4  11:33   6:47
 3 Fr   6:43   9:04  12:03 -22,8  15:02  17:23   1:31   6:47  -8,2  11:51   6:50
........

Datum  Upp  I mer  Dekl  Ned    Upp  I mer  Dekl  Ned    Upp  I mer  Dekl  Ned

              Merkurius                Venus                    Mars

  5    8:05 11:29 -20,1 14:54   7:35 10:32 -22,7 13:29  22:43  5:06  +2,3 11:26
 12    7:21 10:43 -20,4 14:05   7:50 10:42 -23,1 13:35  22:27  4:45  +1,6 11:01
........

Gry = tid för gryningens början (solen 15 grader under horisonten)
Skym = tid för skymningens slut (solen 15 grader under horisonten)
Upp = tid för uppgång (övre randen vidrör horisonten)
Ned = tid för nedgång (övre randen vidrör horisonten)
I mer = tid då himlakroppen står i söder ("i meridianen")
Dekl = latitud där himlakroppen syns i zenit ("deklination")
*-tid = stjärntid vid 00:00 medelsoltid

Lite om skymning/gryning: Normalt brukar man med skymning mena borgerlig skymning, som börjar vid solnedgången och slutar då solen är 6 grader under horisonten. Då börjar de ljusaste stjärnorna framträda, och man kan inte längre läsa utomhus utan artificiell belysning. Förutom borgerlig skymning finns även nautisk skymning (solen 12 grader under horisonten - man kan då inte längre navigera mot en sjöhorisont) samt astronomisk skymning (solen 18 grader under horisonten - då är himlen fullständigt mörk).

I dessa tabeller används en annan skyming - amatörastronomisk skymning - då solen är 15 grader under horisonten. Begreppet "amatörastronomisk skymning" har jag själv hittat på: himlen är då i det närmaste fullständigt mörk, och det är bara synnerligen krävande observationer som störs av de mycket små mängder solljus som då fortfarande syns på natthimlen. För den som gör noggranna fotometriska och/eller polarimetriska mätningar av natthimlen, eller som fotograferar mycket ljussvaga objekt, räcker den amatörastronomiska skymningen inte riktigt till. Men för oss övriga - amatörastronomer såväl som proffsastronomer som inte sysslar med just dessa känsliga observationer - fungerar den amatörastronomiska skymningen bra som ett mått på när himlen är mörk. Därför används den amatörastronomiska skymningen, då solen är 15 grader under horisonten, i dessa tabeller.

Åter till början av texten
Åter till hemsidan

Ockultationer 2010

Ockultationer
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025

Lokala förhållanden sett från: Kiruna Luleå Umeå Östersund Sundsvall Borlänge Gävle Uppsala Västerås Karlstad Stockholm Örebro Norrköping Linköping Jönköping Göteborg Visby Kalmar Karlskrona Helsingborg Lund Malmö

Förklaring till ockultationstabellen

En ockultation inträffar då månen passerar framför och skymmer en stjärna eller planet. Ockultationstabellen visar vilka ockultationer som syns från en given ort under året:

Datum     Stjärna   Magn Fas Tid(MET)   a    b     Månfas    Ock   Månen Solen
                              t  m  s                  PV    PV     höjd ö.h.

Mars 14   Aldebaran  1,1  b  20:03:10 +1,0 +0,6  0,38  263    35      36  -16
     14   Aldebaran  1,1  s  20:45:53 +0,4 -3,1  0,38  263   316 L    31  -20
     16   122  Tau   5,4  b   0:03:17  ---  ---  0,49  268   169      14  -31
     16   SAO95602   6,8  b  20:16:37 +1,2 +0,3  0,58  271    57      44  -17
     17   SAO96611   6,7  -  19:18:14 miss 13km  0,67  275     7      46  -10
     17   Lam  Gem   3,7  b  22:33:44 +0,8 -1,3  0,68  275    87      36  -28
     17   Lam  Gem   3,7  s  23:40:15 +0,4 -2,1  0,68  275   294 L    28  -30
     18   SAO97503   7,1  b  19:44:56 +0,9 -2,6  0,76  278   157      44  -12
     19   30B  Cnc   6,1  b   0:29:21 +0,4 -2,0  0,77  279   115      27  -30

Datum = kalenderdatum för ockultationen

Stjärna = vilken stjärna som ockulteras. Om stjärnan har ett egennamn anges detta (t.ex. Alebaran). Annars anges Bayer-beteckningen (t.ex. "Lam Gem" = "Lambda Geminorum" = "Lambda i Tvillingarna"), Flamsteed-numret (t.ex. "122 Tau" = "122 Tauri" = "122 i Oxen"), Bode-numret (t.ex. "30B Cnc" = "30B i Kräftan"), eller ett katalognummer (t.ex. "SAO95602" = nr 95602 i Smithsonian Astrophysical Observatory's stjärnkatalog).

Magnitud = stjärnans "magnitud" = ljusstyrka. De ljusaste stjärnorna är av 1:a eller 0:e magnituden. En stjärna av 6:e magnituden är nätt och jämnt synlig med blotta ögat. Ju större siffervärde, desto ljussvagare är stjärnan.

Fas = ocklutationens "fas": b = början, s = slutet. I regel försvinner stjärnan ögonblickligen vid ockultationens början (ungefär som när man släcker en lampa), samt återkommer ögonblickligen vid ockultationens slut.

Tid (MET) = svensk normaltid för denna fas av ockultationen. Lägg till en timme för sommartid.

a och b = "differentiella korrigeringsfaktorer" för tiden för andra orter i närheten. a anger hur många minuter tiden förändras för varje grad man rör sig österut i longitud. b anger samma sak men för varje grad man rör sig norrut i latitud.

Månfas = solbelyst del av den synliga månskivan. 0,00 = nymåne, 0,50 = halvmåne, 1,00 = fullmåne

Månfas PV = positionsvinkel för mittpunkten på månens solbelysta rand. Omkring 270 grader då månen växer, samt omkring 90 grader då månen avtar.

Ock PV = positionsvinkeln för denna fas av ockultationen. Denna vinkel räknas från 0 till 360 grader, där 0 grader är månrandens nordligaste punkt, 90 grader dess ostligaste punkt, 180 grader dess sydligast punkt och 270 grader dess västligaste punkt.

Månens/solens höjd ö.h. = månens resp solens höjd över horisonten vid ockultationsögonblicket. Negativa värden betyder att solen är under horisonten, vilket är normalfallet. Dock kan ockultationer av de ljusaste stjärnorna (1:a magnituden) och några av planeterna även observeras då solen är över horisonten. Månen måste självfallet vara över horisonten för att ockultationen skall vara observerbar.

Åter till början av texten
Åter till hemsidan