Venuspassagen den 6 juni 2012

Den 6 juni 2012 passerar planeten Venus framför solskivan för sista gången före år 2117.



Kontakttiderna är, sett från fyra svenska orter (sommartid): 
      Stockholm       Göteborg        Lund            Luleå           Kiruna
                 Sol-            Sol-            Sol-            Sol-            Sol-
         t  m  s höjd    t  m  s höjd    t  m  s höjd    t  m  s höjd    t  m  s höjd

C1      00:04:22  -8    00:04:09  -8    00:04:11 -11    00:04:31  -2    00:04:29   1
C2      00:22:08  -8    00:21:55  -9    00:21:58 -11    00:22:15  -2    00:22:12   1
Dm      03:29:59  -1    03:29:53  -4    03:30:02  -6    03:29:43   5    03:29:33   6
C3      06:36:51  18    06:36:59  15    06:37:07  15    06:36:19  21    06:36:09  21
C4      06:54:26  20    06:54:36  17    06:54:44  17    06:53:54  23    06:53:44  23

Negativa solhöjder betyder att solen då ligger under horisonten. I nästan hela Sverige har solen ännu inte gått upp vid passagens början, utan soluppgången sker då passagen äger rum. Vid passagens mitt ligger solen en aning under horisonten i större delen av Sverige. Bara långt i norr syns mer än halva passagen. Allra längst i norr, i midnattssolens rand, står solen ovanför horisonten under hela passagen.

Detta är en mycket sällsynt astronomisk händelse. Venuspassager inträffar i par med 8 års mellanrum. Förra gången var 2004 och årets passage är den sists i det paret, sedan dröjer det till år 2117 innan nästa Venuspassage inträffar. Årets passage är därför den sista passagen vi har en chans att se i våra liv.

Den första förutsägelsen att Venus skulle passera framför solskivan gjordes av Johannes Kepler, som insåg att Merkurius skulle passera framför solen den 7 nov 1631 och Venus bara någon månad senare, den 6 dec 1631. Kepler själv dog 1630, och ingen annan observerade dessa passager. Kepler missade dock att förutsäga att Venus skulle passera framför solen även den 4 dec 1639; detta förutsades istället av den unge brittiske matematikern Jeremiah Horrocks. Endast två personer observerade Venuspassagen 1639: Horrocks själv och hans vän William Crabtree.

Sedan dess har det inträffat bara fem Venuspassager, åren 1761, 1769, 1874, 1882 och 2004. Passagerna inträffar alltså i par med 8 års mellanrum, och årets passage är i par med passagen år 2004.

Venuspassagerna åren 1761 och 1769 observerades av några dussin astronomer, men allmänheten var omedvetna om dem. Astronomerna hoppades då noggrannt kunna bestämma avståndet mellan jorden och solen genom att observera dessa passager, men det visade sig tyvärr vara mycket svårare än man trott.

Åren 1874 och 1882 betraktades Venuspassagerna för första gången som något av allmänt intresse. En bok om Venuspassagerna, riktad till allmänheten, gavs ut av Richard A. Proctor lagom till 1874 års passage: "Transits of Venus: A Popular Account of Past and Coming Transits from the First Observed by Horrocks AD 1639 to the Transit of AD 2012". Den boken innehöll alltså förutsägelser även för årets Venuspassage samt den om 8 år - uppenbarligen hoppades Proctor att någon även i vår tid skulle träffa på hans bok.

Venuspassagen 2004 blev en mediahändelse med rubriker i tidningarna, öppet hus i många observatorier, och de som inte kunde se passagen höll ibland ändå festivaler för Venuspassagen.


På Internet finns förstås ett antal länkar, t.ex.:

www.transitofvenus.org
Fred Espenak's informationssida om passagen - mycket informationsrik


Till sist en varning: var rädd om ögonen! Att titta på solen kräver säkra solfilter. Mer info här:

Säkra observationer av solen och Venuspassagen (pdf, svenska)
MrEclipse om solfilter
Säkra solobservationer (engelska)


Beräkna passagen för din egen stad

Ort:     Latitud:     Longitud:     Tidszon: (timmar från Greenwich)
  Lokal tid höjd ö.h. azimut
1:a kontakten (C1)  


2:a kontakten (C2)  


Minsta avstånd (Dm)  


3:e kontakten (C3)  


4:e kontakten (C4)  



Uppskattat Delta-T   sec
           
Vill du veta de exakta tiderna för Venuspassagen sedd just från din ort? Denna sida kan beräkna detta åt dig.

Vid starten görs beräkningar för Stockholm, Sverige, men du kan välja bland ett antal svenska städer. Dessutom kan du skriva in latitud och longitud för vilken plats som helst i hela världen.

Anm:
Latitud och longitud måste skrivas in i grader och decimaler
(t.ex. för latitud 45°24' skriv 45.4) med tecken.
Latituder norr om ekvatorn och longituder öster
om Greenwich har teckent + (plus).
Latituder söder om ekvatorn och longituder väster
om Greenwich har teckent - (minus).
Tidszonen måste vara i timmar fråm Greenwich Mean Time (GMT eller UT), + (plus)-tekcen om österur,- (minus)-tecken om västerut.
T.ex. i Sverige på sommaren är skillnaden 2 timmar (sommartid!), så värdet som skall skrivas in är +2.
Om höjd ö.h. är negativ så betyder detta att solen är under horisonten och att kontakten inte är synlig från denna ort.
Observera att ingen kontroll görs på inmatade värden.
Kontrollera att de är riktiga och hör ihop.
Bessel-element från "Transits" av J.Meeus, Willmann-Bell Inc.
Javascript av Franco Martinelli
(Javascript source code may be freely re-used. Credits appreciated)