Planeterna 2019
av Paul Schlyter (pausch@stjarnhimlen.se)
Merkurius, som fullbordar
ett varv runt solen på bara 88 dygn, står under året i största
elongation vid sex olika tillfällen. I år syns Merkurius relativt bra
från våra breddgrader under andra halvan av februari (aftonstjärna), i
första halvan av augusti (morgonstjärna), samt i slutet av november och
början av december (morgonstjärna).
Venus syns inte så bra på himlen
i år. Bäst syns den på morgonhimlen i början av januari och på kvällshimlen
i slutet av december. Den är morgonstjärna från årets början till den
14 augusti och därefter aftonstjärna till årets slut.
Mars genomlöper under året
Fiskarnas, Vädurens, Oxens, Tvillingarnas, Kräftans, Lejonets, Jungfruns
och Vågens stjärnbilder. Den syns bra på vinterns och vårens kvällshimmel.
Den 2 september står Mars i konjunktion, för att sedan mot årets slut åter
synas på morgonhimlen.
Jupiter rör sig under nästan
hela året i Ormbärarens stjärnbild för att mot årets slut slinka in i
Skyttens stjärnbild. Den står i opposition den 10 juni då den lyser med
magnituden -2,6. Jupiter syns bra under årets första halva, först sent
på natten och senare på kvällshimlen, ungefär till midsommar, sedan syns
den lågt på vår ljusa sommarhimmel. Den 27 december står Jupiter i
konjunktion med solen.
Saturnus vistas hela året i
Skyttens stjärnbild. Den 9 juli står Saturnus i opposition.
Lutningen hos Saturnus ringar börjar nu minska en aning men ringarna
är fortfarande nästan så öppna som de kan bli. Å andra sidan kan vi
inte se detta så bra eftersom Saturnus nu står långt söderut på vår
himmel och därför aldrig når särskilt långt ovanför vår horisont. Saturnus
syns i år bäst på senvårens och försommarens himmel. Saturnus är lätt att
hitta på himlen trots att den står lågt, eftersom den blir så ljus när
ringarna är öppna. Vid oppositionen den 9 juli lyser Saturnus med magnituden +0,1.
Uranus är vid årets början i
Fiskarnas stjärnbild men rör sig snart in i Vädurens stjärnbild där
den vistas resten av året. Den står i konjunktion den 22 april.
Oppositionen inträffar den 28 oktober då Uranus har magnituden
+5,7. Uranus rör sig sakta norrut och syns bäst på kvällshimlen från
augusti till årets slut.
Neptunus befinner sig hela året
i Vattumannens stjärnbild. Den står i konjunktion den 7 mars.
Oppositionen inträffar den 10 september, då Neptunus har magnituden +7,8.
Neptunus syns bäst på hösten och rör sig norrut (fast långsammare än Uranus)
och blir lättare att se för varje år som går.
Dvärgplaneten Pluto står i opposition
den 14 juli och syns då som en ljussvag stjärna av 14:e magnituden. Den rör
sig hela året i Skyttens stjärnbild. Pluto, som redan står långt söderut på
vår himmel, rör sig sakta längre söderut på himlen och blir för varje år som
går svårare att se hos oss.
Dvärgplaneten (1) Ceres, som
också är den först upptäckta asteroiden, står i opposition den 28 maj
då den lyser med magnituden 7,0. Den syns dåligt på vår himmel hela året.
Ceres vandrar i år genom Vågens, Skorpionens, Ormbärarens och Skyttens
stjärnbilder.
(2) Pallas, den andra upptäckta
asteroiden, syns vid årets början lågt i Jungfruns stjärnbild men vandrar
därefter betydligt högre på vår himmel genom stjärnbilderna Björnvaktaren,
Berenikes Hår och Ormen innan den försvinner i solens strålar. Pallas står
i opposition den 10 april i Björnvaktarens stjärnbild och lyser då med
magnituden +7,9. Den 3 december står Pallas i konjunktion med solen.
(3) Juno står i år inte i opposition.
Den syns bäst under årets första halva då den genomlöper Floden Eridanus,
Oxens, Orions och Tvillingarnas stjärnbilder. Den 22 augusti står Juno i
konjunktion.
(4) Vesta genomlöper under årets
andra halva Valfiskens, Vädurens och Oxens stjärnbild för att sedan återvända
till Valfiskens stjärnbild. Vesta står i oppositition den 22 november och
lyser då med magnituden +6,5. Den 7 mars står Vesta i konjunktion.
På vintern och våren kan man även se
(433) Eros i Perseus, Kuskens, Oxens och Orions stjärnbilder,
(6) Hebe i Orions stjärnbild och
(532) Herculina i Lejonets, Kräftans och Lodjurets stjärnbilder.
På sensommaren, hösten och förvintern syns
(15) Eunomia i Vattumannens stjärnbild,
(29) Amphitrite i Fiskarnas stjärnbild och
(9) Metis i Valfiskens och Fiskarnas stjärnbilder.
Av årets periodiska kometer är det två som förväntas bli synliga med
kikare eller mindre amatörteleskop, kanske även med blotta ögat.
Komet 46P/Wirtanen, som var ljusast i december 2018,
rör sig under årets första månader fortfarande långt norrut på himlen, men den blir i
februari-mars allt ljussvagare. Den rör sig genom Lodjurets, Stora Björnens och Lilla Lejonets
stjärnbilder under denna tid.
Ganska precis ett år senare rör sig komet 289P/Blanpain
längs en liknande bana på vår himmel. Den blir ljusast i början av januari 2020, i Cassiopejas
stjärnbild, men blir sedan ganska snabbt ljussvagare när den rör sig bort från jorden. Den rör
sig genom stjärnbilderna Vattumannen, Fiskarna, Pegasus, Andromeda, Cassiopeja, Giraffen,
Stora Björnen, Lodjuret och Lilla Lejonet.