Planeterna 2024

av Paul Schlyter (pausch@stjarnhimlen.se)

Merkurius, som fullbordar ett varv runt solen på bara 88 dygn, står under året i största elongation vid sju olika tillfällen. I år syns Merkurius relativt bra från våra breddgrader under andra halvan av mars (aftonstjärna) samt kring mitten av november (morgonstjärna).

Venus syns dåligt hela året i år. Den är morgonstjärna lågt på morgonhimlen fram till den 4 juni varefter den blir aftonstjärna lågt på kvällshimlen. Precis vid årets slut börjar vi åter se Venus lite bättre, på kvällshimlen.

Mars syns dåligt under årets första halva. Den genomlöper under året Skyttens, Stenbockens, Vattumannens, Fiskarnas, Vädurens, Oxens, Tvillingarnas och Kräftans stjärnbilder. I år står Mars varken i konjunktion eller opposition utan den syns på morgonhimlen hela året. Under årets andra halva syns Mars betydligt bättre och mot slutet av året närmar den sig en ny opposition i januari 2025.

Jupiter rör sig under året i Vädurens och Oxens stjärnbilder. Den 18 maj står Jupiter i konjunktion med solen. Den står i opposition den 7 december då den lyser med magnituden -2,8. Jupiter syns bäst under årets andra halva.

Saturnus vistas under året i Vattumannens stjärnbild. Den 28 februari står Saturnus i konjunktion med solen. Den 8 september står Saturnus i opposition och syns då hela natten. Lutningen hos Saturnus ringar börjar nu bli riktigt liten, under året minskar lutningen ytterligare, från 9 till 2 grader. Saturnus börjar nu röra sig lite längre norrut på himlen och blir därför sakta lättare att se hos oss. Den syns bäst på sensommarens och höstens himmel.

Uranus rör sig i Vädurens och Oxens stjärnbilder. Den står i konjunktion den 13 maj. Oppositionen inträffar den 17 november då Uranus har magnituden +5,6. Uranus rör sig sakta norrut och syns bäst på kvällshimlen från augusti till årets slut.

Neptunus vistas under året i Fiskarnas stjärnbild. Den står i konjunktion den 17 mars. Oppositionen inträffar den 21 september, då Neptunus har magnituden +7,8. Neptunus syns bäst på hösten och rör sig norrut och blir lättare att se för varje år som går.

Dvärgplaneten Pluto står i opposition den 23 juli och syns då som en ljussvag stjärna av 14:e magnituden. Den befinner sig under året i Stenbockens stjärnbild. Pluto, som redan står långt söderut på vår himmel, rör sig sakta längre söderut på himlen och blir för varje år som går svårare att se hos oss.

Dvärgplaneten (1) Ceres, som också är den först upptäckta asteroiden, ser vi dåligt i år. Under årets första halva syns den lågt i Skyttens stjärnbild. Oppositionen inträffar den 6 juli, lågt på himlen mitt under våra ljusa sommarnätter.

(2) Pallas, den andra upptäckta asteroiden, rör sig i år i Ormens, Herkules och Norra Kronans stjärnbilder. Den står i opposition den 19 maj och syns bra på vår himmel under både våren och hösten.

(3) Juno ser vi under årets första halva i Lejonets stjärnbild. Den står i opposition den 3 mars. Efter sommaren syns Juno dåligt hos oss. Konjunktionen med solen infaller den 16 oktober.

(4) Vesta, som stod i opposition den 21 december 2023, syns under vintern och våren i Oxens och Tvillingarnas stjärnbilder. Den står i konjunktion den 20 augusti. Mot årets slut kan vi åter se Vesta på morgonhimlen i Jungfruns stjärnbild.

På vintern och våren kan man även se (5) Astraea i Orions stjärnbild, (9) Metis i Oxens och Kuskens stjärnbilder, (23) Thalia i stjärnbilderna Berenikes hår och Lejonet, (532) Herculina i stjärnbilderna Björnvaktaren, Berenikes hår och Jungfrun samt (6) Hebe i Jungfruns och Björnvaktarens stjärnbilder.
På sensommaren, hösten och förvintern syns (15) Eunomia i Perseus och Kuskens stjärnbilder, (16) Psyche, (194) Prokne och (7) Iris i Stenbockens och Vattumannens stjärnbilder, (20) Massalia i Fiskarnas stjärnbild, (39) Laetitia i Valfiskens stjärnbild, (1036) Ganymedes i Svanens och Pegasus stjärnbilder, (19) Fortuna i Vädurens och Fiskarnas stjärnbilder samt (14) Irene i Tvillingarnas stjärnbild.

Av årets periodiska kometer är det xxx som förväntas bli synlig med kikare eller mindre amatörteleskop.