Roma ockulterar Delta Ophiuchi den 8 juli 2010 kl 23:57

av Paul Schlyter (pausch@stjarnhimlen.se)

In English please

Du som är van vid att hitta på himlen kan gå direkt till länkarna.

Asteroid nr 472, Roma, upptäcktes av Luigi Carnera den 11 juli 1901. Roma är 47 km i diameter och roterar ett varv på 9,8 timmar. Roma går i en nästan cirkelformad bana 2,55 ggr längre ut från solen än jorden, mitt i asteroidbältet, och ett varv runt banan tar 4,06 år.

Delta Ophiuchi (δ Ophiuchi), som även har egennamnet Yed Prior, är en röd jättestjärna i Ormbärarens stjärnbild (Ophiuchus). δ Ophiuchi är en stjärna av 3:e storleken (magnitud 2,7) som ligger på 170 ljusårs avstånd.

Strax till vänster (öster) om δ Ophiuchi hittar vi Epsilon Ophiuchi (ε Ophiuchi), en gul jättestjärna på 108 ljusårs avstånd. ε Ophiuchi har egennamnet Yed Posterior. Namnet Yed kommer från arabiskans "handen" och de två stjärnorna δ och ε Ophiuchi ansågs markera Ormbärarens hand där han bar Ormens huvud (Serpens Caput). Striden mellan Ormbäraren och Ormen verkar ha varit våldsam, eftersom Ormen slets i två delar: förutom Ormens huvud har vi Ormens svans (Serpens Cauda) på andra sidan av Ormbäraren.

Natten mellan den 8 och 9 juli kl 23:57 svensk sommartid, passerar (472) Roma framför Delta Ophiuchi och skymmer stjärnan i upp till 5 sekunder. Zonen där man kan se detta hända är lika bred som asteroidens diameter, dvs ungefär 50 km.

Eftersom Delta Ophiuchi är en röd jättestjärna med mycket stor diameter kommer ockultationen sannolikt inte att bli ögonblocklig, utan vi kan istället vänta oss att se stjärnan sakta försvinna under kanske 1-2 sekunder, för att sedan återkomma i samma takt.

På kartan nedan är ockultationens centrallinje markerad med grönt, de mörkgrå linjerna markerar gränsen för en total ockultation av stjärnan, och de blå linjerna markerar gränsen för en partiell ockultation av stjärnan. De röda linjerna är ett mått på förutsägelsens osäkerhet; någonstans mellan de röda linjerna kommer ockultationszonen med stor sannolikhet att gå, så det handlar lite om ett lotteri att försöka se denna ockultation. Sannolikheten att man får se ockultationen vid den gröna centrallinjen är 50%, vid de mörkgrå linjerna 47%, vid de gröna linjerna 41% och vid de röda linjerna 15%. Som jämförelse finns kartor över tidigare förutsägelser här. och här

I Stockholmstrakten bör man bege sig så långt ut i skärgården man kan. Kring Nynäshamn kan Torö eller Öja (Landsort) vara ett alternativ, och kanske även Trosaskärgården. Annars måste man bege sig till Småland eller Skåne för att se denna asteroidockultation.




Du som försöker observera denna ockultation, skicka gärna ett mejl hit efteråt och berätta var du såg. Tala noga om var du befann dig vid observationen, gärna med koordinater från en GPS (många av dagens mobiltelefoner innehåller en GPS). Skriv och berätta även om du inte såg något alls - negativa såväl som positiva observationer är av intresse. Jag vidarebefordrar alla inrapporterade ockultationer till astronomiföreningarna.

Håll utkik på stjärnan kontinuerligt mellan kl 23:57:00 och 23:58:00 svensk sommartid (kolla att din klocka går rätt!!). Notera gärna tidpunkten då stjärnan försvinner samt återkommer (helst på sekund när) om du kan.

Lycka till! Här nedan finns kartor för att hitta stjärnan Delta Ophiuchi - öva gärna på att leta reda på den några dagar innan om du inte har sett stjärnan tidigare.


Himlen från mellersta Sverige vid ockutlationstillfället:



Denna stjärnkarta är i svartvitt och kan vara lämplig att skriva ut på skrivare:



Detaljkarta över stjärnbilden Ormbäraren (Ophiuchus):



Fotografi över stjärnbilden Ormbäraren (Ophiuchus) - våra sommarhimlar är tyvärr inte så här mörka:



Gammal stjärnkarta över stjärnbilderna kring Ophiuchus:




Ordförklaringar

En ockultation är då en himlakropp passerar framför och tillfälligt skymmer en annan himlakropp. Den vanligaste typen av ockultation är då månen passerar framför och skymmer en stjärna i upp till en timme. Månen kan även passerar framför planeter, liksom planeterna kan passera framför varandra (mycket sällsynt - händer inte under vår livstid) och även framför stjärnor (händer med några års mellanrum). Månen kan även passera framför och ockultera solen, vilket händer mellan 2 och 5 ggr per år, och detta kallar vi för solförmörkelse.

Asteroider är små himlakroppar som finns mer eller mindre överallt i vårt solsystem, men de flesta ligger mellan Mars och Jupiter och många ligger även utanför Neptunus. Asteroiderna är mycket små, men samtidigt väldigt många (flera hundra tusen asteroider är kända), så att en asteroid passerar framför och skymmer en stjärna i några sekunder (vilket kallas för asteroidockultation) är inte särskilt ovanligt. Men det är ovanligt att en asteroid ockulterar en stjärna så ljus att den syns med blotta ögat.


Länkar

SAAF's sidor om ockultationen:
1 2

Aquila/RoadAstronomy om ockultationen, med senaste kartan

Observatorier och observatörer och hur de ser ockultationen

IOTA: sammanfattning
IOTA: global karta
IOTA: global karta i större skala
IOTA: Europakarta

EAON: global översiktskarta samt stjärnkartor och data

Diskussion i Astronomiguiden


Detaljerad info on zonen: Senaste Från 30 juni Från 25 juni Från 27 maj