Planeterna 2010

av
Paul Schlyter (pausch@stjarnhimlen.se)

Merkurius, som fullbordar ett varv runt solen på bara 88 dygn, står under året i största elongation vid sex olika tillfällen. I år syns Merkurius relativt bra från våra breddgrader i början av april (aftonstjärna), samt under andra halvan av september (morgonstjärna).

Venus är morgonstjärna från årets början till den 11 januari, sedan aftonstjärna till den 29 oktober och till sist morgonstjärna till årets slut. Venus syns bäst under april, maj och juni på kvällshimlen i december på morgonhimlen.

Mars vandrar under året genom Lejonets, Kräftans, Lejonets. Jungfruns, Vågens, Skorpionens och Ormbärarens stjärnbilder. Den står i opposition den 29 januari då den syns hela natten. Årets marsopposition är ogynnsam och Mars skenbara diameter blir aldrig större än 14 bågsekunder.

Jupiter befinner sig under årets första dagar i Stenbockens stjärnbild men flyttar sig snart över till Vattumannens stjärnbild. Senare under året vandrar Jupiter vidare till Fiskarnas stjärnbild, därefter åter till Vattumannens och till sist igen in i Fiskarnas stjärnbild. Den 28 februari står Jupiter i konjunktion, och opposition når Jupiter den 21 september. Jupiter kommer nu allt högre på himlen och under årets andra halva syns Jupiter bra på kvällshimlen.

Saturnus vistas hela året i Jungfruns stjärnbild. Den 22 mars står Saturnus i opposition och den 1 oktober står den i konjunktion. Saturnus ringar syntes från kanten förra året, och även detta år är ringarnas lutning liten. Saturnus syns i år bäst på vårens kvällshimmel.

Uranus är vid årets början i Vattumannens stjärnbild men rör sig snart in i Fiskarnas stjärnbild där den stannar kvar under resten av året. Den står i konjunktion den 17 mars. Oppositionen inträffar den 21 september, då Uranus har magnituden +5,7. Uranus rör sig sakta norrut och syns bäst på kvällshimlen från augusti och under resten av året.

Neptunus vandrar sakta i Stenbockens och Vattumannens stjärnbilder stjärnbild. Den står i konjunktion den 14 februari. Oppositionen inträffar den 20 augusti, då Neptunus har magnituden +7,8. Neptunus syns bäst på hösten och rör sig norrut (fast långsammare än Uranus) och blir lättare att se för varje år som går.

Pluto står i opposition den 25 juni och syns då som en ljussvag stjärna av 14:e magnituden. Den rör sig hela året i Skyttens stjärnbild. Pluto rör sig sakta längre söderut på himlen och blir för varje år som går svårare att se hos oss.

(1) Ceres syns dåligt i år. Den rör sig under årets nio första månader i Ormbärarens och Skyttens stjärnbilder och syns bäst lågt i söder under sommarmånaderna. Ceres står i opposition den 18 juni och har då magnituden 7,0.

(2) Pallas rör sig under årets 10 första månader i Jungfruns, Ormens, Norra Kronans och Björnvaktarens, Ormens och Herkules stjärnbilder. Den står i opposition den 4 maj och har då magnituden 8,6. Vi ser den bäst högt på himlen under vårmånaderna i år. Den 22 december står Pallas i konjunktion med solen.

(3) Juno syns dåligt i år - vi ser den bäst på kvällshimlen i Valfiskens stjärnbild i januari till mars. Juno står i konjunktion med solen den 9 juni. I år står Juno inte i opposition.

(4) Vesta syns under årets första halva i Lejonets stjärnbild. Den står i opposition den 18 februari och har då magnituden 6,1. Den 10 november står Vesta i konjunktion med solen.

På vintern och våren kan man även se (354) Eleonora och (10) Hygiea i Kräftans stjärnbild, (532) Herculina i Berenikes Hårs, Stora Björns och Lejonets stjärnbilder och (4) Vesta i Lejonets stjärnbild. Under sommaren syns (1) Ceres lågt i söder i Skyttens och Ormbärarens stjärnbilder. På sensommaren, hösten och förvintern syns (2) Pallas i Björnvaktarens, Ormens och Herkules stjärnbilder, (7) Iris i Tvillingarnas och Kräftans stjärnbilder, (6) Hebe i Valfiskens stjärnbild samt (8) Flora i Vattumannens stjärnbild.

Två kometer förväntas bli lätta att observera i år:
Under senvintern och våren ser man komet 81P/Wild med en magnitud mellan 7 och 8 vandra långsamt i Jungfruns stjärnbild.
På hösten blir komet 103P/Hartley ljusare än magnitud 6 då den syns högt på vår himmel, innan den i november störtdyker söderut.