Planeterna 2014

av Paul Schlyter (pausch@stjarnhimlen.se)

Merkurius, som fullbordar ett varv runt solen på bara 88 dygn, står under året i största elongation vid sex olika tillfällen. I år syns Merkurius relativt bra från våra breddgrader kring månadsskiftet januari-februari samt i maj (aftonstjärna), samt under senare delen av juli och kring månadsskiftet oktober-november (morgonstjärna).

Venus är aftonstjärna från årets början till den 11 januari, sedan morgonstjärna till den 25 oktober och därefter åter aftonstjärna till årets slut. Venus syns bäst på aftonhimlen några dagar precis i början av januari samt på morgonhimlen i juli och augusti.

Mars rör sig året i Jungfruns, Vågens, Skorpionens, Ormbärarens, Skyttens och Stenbockens stjärnbilder. Mars står i opposition den 8 april och syns bra på vår himmel under årets första halva.

Jupiter rör sig under året i Tvillingarnas, Kräftans och Lejonets stjärnbilder. Jupiter står i opposition den 5 januari och syns bra på kvällshimlen från årets början till i maj. Den 24 juli står Jupiter i konjunktion, och under årets senare del dyker Jupiter åter upp på morgonhimlen.

Saturnus vistas i år i Vågens stjärnbild. Den 10 maj står Saturnus i opposition och den 18 november står den i konjunktion. Saturnus ringar öppnar sig nu allt mer och blir lättare att se ordentligt. Saturnus syns i år bäst på senvårens kvällshimmel.

Uranus vistas under året i Fiskarnas stjärnbild. Den står i konjunktion den 2 april. Oppositionen inträffar den 7 oktober, då Uranus har magnituden +5,7. Uranus rör sig sakta norrut och syns bäst på kvällshimlen från augusti och under resten av året.

Neptunus befinner sig hela året i Vattumannens stjärnbild. Den står i konjunktion den 23 februari. Oppositionen inträffar den 29 augusti, då Neptunus har magnituden +7,8. Neptunus syns bäst på hösten och rör sig norrut (fast långsammare än Uranus) och blir lättare att se för varje år som går.

Pluto står i opposition den 4 juli och syns då som en ljussvag stjärna av 14:e magnituden. Den rör sig hela året i Skyttens stjärnbild. Pluto rör sig sakta längre söderut på himlen och blir för varje år som går svårare att se hos oss.

Under årets första halva kan man se de två ljusaste asteroiderna, (1) Ceres och (4) Vesta, i Jungfruns stjärnbild. Ceres står i opposition den 15 april med magnituden 7,0 och Vesta den 13 april med magnituden 5,8. Inte så långt därifrån ser man en annan ljus asteroid, (2) Pallas, som står i opposition den 22 april med magnituden 8,1. Pallas genomlöper Vattenormens, Sextantens och Lejonets stjärnbilder under årets första halva. Sedan syns dessa asteroider dåligt. Palla når konjunktion den 26 oktober, Ceres den 10 december, och Vesta i början av 2015. (3) Juno syns på motsatta halvan av himlen jämfört med Ceres, Pallas och Vesta. Juno står i konjunktion den 11 april, och under årets andra halva syns den i i Oxens, Orions, Enhörningens, Lilla Hundens, Kräftans och Vattenormens stjärnbilder.

På vintern och våren kan man även se (18) Melpomene i Kräftans stjärnbild och (9) Metis i Vågens stjärnbild.
På sensommaren, hösten och förvintern syns (6) Hebe i Valfiskens, Oxens och Floden Eridanus stjärnbilder, (12) Victoria i Pegasus stjärnbild och (40) Harmonia i Vattumannens stjärnbild.

En komet förväntades bli ljus i år:

Komet ISON, som passerade mycket nära solen förra året, förväntades bli ljus då den efter perihelpassagen skulle röra sig rakt norrut på himlen i början på året. Men ISON, som passerade mycket nära solen, överlevde inte perihelpassagen utan upplöstes så att man efteråt inte såg något alls av den.