Himlakroppars upp/nedgångar 2015 från ett antal olika svenska orter
Upp/nedgångar
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
2024
av Paul Schlyter (pausch@stjarnhimlen.se)
Solens,
Månens och
Planeternas upp/nedgångar i:
Åter till hemsidan
Förklaring till upp/nedgångstabellen
Datum Solen Månen
Gry Upp I mer Dekl Ned Skym Upp I mer Dekl Ned *-tid
1 On 6:43 9:05 12:02 -23,0 14:59 17:21 -- -- 5:18 -0,5 11:18 6:43
2 To 6:43 9:04 12:02 -22,9 15:01 17:22 0:17 6:02 -4,4 11:33 6:47
3 Fr 6:43 9:04 12:03 -22,8 15:02 17:23 1:31 6:47 -8,2 11:51 6:50
........
Datum Upp I mer Dekl Ned Upp I mer Dekl Ned Upp I mer Dekl Ned
Merkurius Venus Mars
5 8:05 11:29 -20,1 14:54 7:35 10:32 -22,7 13:29 22:43 5:06 +2,3 11:26
12 7:21 10:43 -20,4 14:05 7:50 10:42 -23,1 13:35 22:27 4:45 +1,6 11:01
........
Gry = tid för gryningens början (solen 15 grader under horisonten)
Skym = tid för skymningens slut (solen 15 grader under horisonten)
Upp = tid för uppgång (övre randen vidrör horisonten)
Ned = tid för nedgång (övre randen vidrör horisonten)
I mer = tid då himlakroppen står i söder ("i meridianen")
Dekl = latitud där himlakroppen syns i zenit ("deklination")
*-tid = stjärntid vid 00:00 medelsoltid
Lite om skymning/gryning: Normalt brukar man med skymning mena
borgerlig skymning, som börjar vid solnedgången och slutar då solen
är 6 grader under horisonten. Då börjar de ljusaste stjärnorna
framträda, och man kan inte längre läsa utomhus utan artificiell belysning.
Förutom borgerlig skymning finns även nautisk skymning (solen
12 grader under horisonten - man kan då inte längre navigera mot
en sjöhorisont) samt astronomisk skymning (solen 18 grader
under horisonten - då är himlen fullständigt mörk).
I dessa tabeller används en annan skyming - amatörastronomisk skymning
- då solen är 15 grader under horisonten. Begreppet "amatörastronomisk
skymning" har jag själv hittat på: himlen är då i det närmaste fullständigt
mörk, och det är bara synnerligen krävande observationer som störs av de
mycket små mängder solljus som då fortfarande syns på natthimlen. För den
som gör noggranna fotometriska och/eller polarimetriska mätningar av
natthimlen, eller som fotograferar mycket ljussvaga objekt, räcker den
amatörastronomiska skymningen inte riktigt till. Men för oss övriga -
amatörastronomer såväl som proffsastronomer som inte sysslar med just dessa
känsliga observationer - fungerar den amatörastronomiska skymningen bra som
ett mått på när himlen är mörk. Därför används den amatörastronomiska
skymningen, då solen är 15 grader under horisonten, i dessa tabeller.
Åter till början av texten
Åter till hemsidan
Ockultationer 2015
Ockultationer
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
2024
Lokala förhållanden sett från:
Kiruna
Luleå
Umeå
Östersund
Sundsvall
Borlänge
Gävle
Uppsala
Västerås
Karlstad
Stockholm
Örebro
Norrköping
Linköping
Jönköping
Göteborg
Visby
Kalmar
Karlskrona
Helsingborg
Lund
Malmö
Förklaring till ockultationstabellen
En ockultation inträffar då månen passerar framför och skymmer en stjärna
eller planet. Ockultationstabellen visar vilka ockultationer som syns från
en given ort under året:
Datum Stjärna Magn Fas Tid(MET) a b Månfas Ock Månen Solen
t m s PV PV höjd ö.h.
Mars 14 Aldebaran 1,1 b 20:03:10 +1,0 +0,6 0,38 263 35 36 -16
14 Aldebaran 1,1 s 20:45:53 +0,4 -3,1 0,38 263 316 L 31 -20
16 122 Tau 5,4 b 0:03:17 --- --- 0,49 268 169 14 -31
16 SAO95602 6,8 b 20:16:37 +1,2 +0,3 0,58 271 57 44 -17
17 SAO96611 6,7 - 19:18:14 miss 13km 0,67 275 7 46 -10
17 Lam Gem 3,7 b 22:33:44 +0,8 -1,3 0,68 275 87 36 -28
17 Lam Gem 3,7 s 23:40:15 +0,4 -2,1 0,68 275 294 L 28 -30
18 SAO97503 7,1 b 19:44:56 +0,9 -2,6 0,76 278 157 44 -12
19 30B Cnc 6,1 b 0:29:21 +0,4 -2,0 0,77 279 115 27 -30
Datum = kalenderdatum för ockultationen
Stjärna = vilken stjärna som ockulteras. Om stjärnan har ett
egennamn anges detta (t.ex. Alebaran). Annars anges
Bayer-beteckningen (t.ex. "Lam Gem" = "Lambda Geminorum" = "Lambda i
Tvillingarna"), Flamsteed-numret (t.ex. "122 Tau" = "122 Tauri" =
"122 i Oxen"), Bode-numret (t.ex. "30B Cnc" = "30B i Kräftan"), eller
ett katalognummer (t.ex. "SAO95602" = nr 95602 i Smithsonian
Astrophysical Observatory's stjärnkatalog).
Magnitud = stjärnans "magnitud" = ljusstyrka. De ljusaste
stjärnorna är av 1:a eller 0:e magnituden. En stjärna av 6:e
magnituden är nätt och jämnt synlig med blotta ögat. Ju större
siffervärde, desto ljussvagare är stjärnan.
Fas = ocklutationens "fas": b = början, s = slutet. I regel
försvinner stjärnan ögonblickligen vid ockultationens början (ungefär
som när man släcker en lampa), samt återkommer ögonblickligen vid
ockultationens slut.
Tid (MET) = svensk normaltid för denna fas av ockultationen. Lägg
till en timme för sommartid.
a och b = "differentiella korrigeringsfaktorer" för tiden för andra
orter i närheten. a anger hur många minuter tiden förändras för varje
grad man rör sig österut i longitud. b anger samma sak men för varje grad
man rör sig norrut i latitud.
Månfas = solbelyst del av den synliga månskivan. 0,00 = nymåne,
0,50 = halvmåne, 1,00 = fullmåne
Månfas PV = positionsvinkel för mittpunkten på månens solbelysta rand.
Omkring 270 grader då månen växer, samt omkring 90 grader då månen
avtar.
Ock PV = positionsvinkeln för denna fas av ockultationen. Denna
vinkel räknas från 0 till 360 grader, där 0 grader är månrandens nordligaste
punkt, 90 grader dess ostligaste punkt, 180 grader dess sydligast punkt
och 270 grader dess västligaste punkt.
Månens/solens höjd ö.h. = månens resp solens höjd över horisonten
vid ockultationsögonblicket. Negativa värden betyder att solen är under
horisonten, vilket är normalfallet. Dock kan ockultationer av de ljusaste
stjärnorna (1:a magnituden) och några av planeterna även observeras då
solen är över horisonten. Månen måste självfallet vara över horisonten
för att ockultationen skall vara observerbar.
Åter till början av texten
Åter till hemsidan