Skridskopremiär på lilla Kvarnsjön som ligger strax väster om södra Sillen, en bit söder
om Gnesta, Sörmland. På onsdag-torsdag innan drog ett intensivt snöoväder över Östra
Svealand som täckte de ännu icke bäriga nyisarna med snö. Sedan blev det kallt. Kvarnsjön
är lite djupare och fryser därför senare än de närbelägna småsjöarna Lammsjön, Mörtsjön och
Byksjön. På fredagmorgonen den 19 nov var det öppet vatten på Kvarnsjön. På lördag
eftermiddag 20 nov hade Kvarnsjön nätt och jämnt bärig glansis som var knappt 5 cm tjock.
Efter ännu en kall natt hade isen vuxit till 7 cm på söndag 21 nov och vi tog vår premiärtur.
Många andra hade också sökt sig till Kvarnsjön denna ljuvliga dag.
Dagen efter stormen strax efter trettondagen var Kvarnsjöns (liksom många andra sjöars)
isyta torr och hård, men full av en massa skräp som bromsade en del. Isen var även
landlös på många ställen, och hade en hel del sprickor och
slukhål.
Några varv runt Rönningesjön i Täby kring solnedgången. Det var många människor ute på isen
denna dag, och Rönningesjön var en av ganska få åkbara sjöar kring Stockholm denna ovanligt
milda vinter. Mycket skräp på sjöns västra del, utblåst av stormen för en dryg vecka sen.
Vi började med några varv kring den lilla sjön Flaten i Rönninge. Lätt vattenbegjuten
men fin is. Några fina snöispartier fanns i ett hörn av sjön - se bilden.
Färden gick sedan till den lite större Frösjön i Gnesta. Den var lurigare - det fanns
många hål av varierande storlek, alla igenfrusna men vissa inte bäriga. Vid inloppet
i norr från Klämmingen var det svagt. Sydost om Prästön fanns en öppen råk. Det var
landlöst på många ställen, vilket gjorde det svårt att gå iland på Prästön för en fika.
Men isen var annars i det närmaste perfekt - i stort sett som en spegel.
Till sist chansade vi och testade Storsjön i Björnlunda. Vi gick på i det sydöstra hörnet,
provåkte och pikade flitigt i 10 minuter innan vi bestämde oss för att gå av sjön. Det
var öppet vatten mitt i sjön, sedan is av okänd tjocklek, troligen tunn på många ställen.
Därefter ett parti skravelis, samt närmast land sönderflakad is.
Snön hade stöpt ner såpass att det inte märktes så stor skillnad på plogade banan och utanför
banan. Mycket överis, och här och var vatten upp till ca 5 cm djupt som skvätte bra när
man kom åkande - se bilden upptill i mitten. Bilden upptill till vänster är tagen under
isen, vid ett pimpelhål.
Isen var mycket torrare denna dag än dagen innan. Något halvdussin isjakter var
ute på Ältasjön, och en massa åkare förstås. Ältakanalen var farbar men svag
på många ställen.
Från badplatsen i söder till Prästholmen i norr, och tillbaka. En svårpasserbar
råk vid Sund, fler mindre råkar på andra delar av sjön, några mindre partier av
glasis och lätt vrakis. I övrigt kanonfina isar! Detta var den sista fina
skridskodagen på ett par veckor -- under den efterföljande natten föll 2 dm snö,
och ännu mer under de följande dagarna, och gjorde isarna oåkbara.
Det är inte alltid man kan åka, trots is på sjön och en plogad bana: snösmältning
hade täckt banan med vatten, som sedan frusit till överis längst upp. Det blev
en ispromenad runt sjön istället, i snöslask.
För mycket snö på Lövstafjärden (söder om Görväln) för skridskoåkning så det blev en
ispromenad denna dag. Gåseborg är magnifikt när man står intill det ute på vattnet,
f'låt, isen. Ett skeppsvrak ligger ungefär mittemellan Gåseborg och Kyrkhamn, nära
stranden. Även denna dag var det snöbyar som kom och gick.
När snön vräker ner dag efter dag och täcker i stort sett alla naturisar så det blir oåkbara eller
eller inte njutbara, och när plogarna söder om stan, på Drevviken och Magelungen har gett upp för
säsongen, då stretar plogarna på Norrviken på och åstadkommer en plogad bana så fin att den bitvis
inte är mycket sämre än nyfrusen naturis! Två dagar tidigare fick dom ställa in sitt planerade
fackeltåg på isan p.g.a. vatten på isen, men nu hade det frusit till en mycket fin isyta. Passade på
att åka nordligaste delen av banan som inte varit plogad tidigare i år då jag åkt här. Allra längst i
norr stod Pikmakarn och sålde sina dubbelpikar, men
jag hade redan ett par. Plogbilen gick hela tiden och passerade flera gånger.
Efter en sen eftermiddagstur på Norrviken blev det som bara var tänkt som en transportväg hemåt en
riktigt mysig, om än kort, månskenstur på Edsviken. En måne, lite drygt halv, som var så högt på
himlen den nånsin kan komma sett från våra breddgrader, lyste upp färden. Anslutningsbanan från
Sollentunavallen var knappt åkbar, men huvudslingan mellan Jungfruholmen och Sätra Äng var riktigt
fin - faktiskt lika fin som Norrvikens plogade bana.
Troligen var detta den "stora finalen" för de plogade banorna denna säsong, för i veckan
som kommer väntas varmare väder som säkert smälter all snö lagom till påsk nästa helg. Då
blir "friåkning" åter möjlig på sjöarna i kanske ett par veckor innan våren defintivt är här,
samtidigt som man får se upp för råkar och slukhål.
Så blev Görväln och Lövstafjärden äntligen snöfria och samtidigt bäriga - för första gången denna
lite märkliga säsong! Det blev en förmiddagstur från Kungsängen söderut, med en liten avstickare
västerut norr om Färingsö. Färden gick på knottrig men hyfsat hård apelsikskalsvåris med snöfras här
och där. Den avslutades vid Riddersviks ångbåtsbrygga, med bara 10 minuters promenad till närmaste
busshållplars.
20-30% av sjön hade öppet vatten, i norr och nordost, och uttunnande is åt det hållet. Men
kanske knappt hälften av sjön hade bärig is som mestadels var hård i den tidiga svala morgonen.
Morgondimman förlängde antagligen åktiden - så fort solen tittade fram vid halv tiotiden blev
isen snart mjukare och det var dags att gå av sjön och tacka för den här säsongen.