Planeterna 2021
av Paul Schlyter (pausch@stjarnhimlen.se)
Merkurius, som fullbordar
ett varv runt solen på bara 88 dygn, står under året i största
elongation vid sex olika tillfällen. I år syns Merkurius relativt bra
från våra breddgrader under andra halvan av januari (aftonstjärna),
i mitten av maj (aftonstjärna), samt under senare delen av oktober
och början av november (morgonstjärna).
Venus syns dåligt på vår
himmel i år. Den är morgonstjärna till den 26 mars och därefter
aftonstjärna till årets slut. Venus lyser klarast den 4 december.
Under december månad och en bit in i januari 2021 ser vi åter Venus
hyfsat på kvällshimlen innan den försvinner i solens strålar.
Mars genomlöper under året
Fiskarnas, Vädurens, Oxens, Tvillingarnas, Kräftans, Lejonets,
Jungfruns, Vågens, Skorpionens och Ormbärarens stjärnbilder. Mars
syns bra på himlen hela våren men befinner sig då ganska långt från
jorden och är därför inte så ljusstark som hösten 2020. Den 8 oktober
står Mars i konjunktion med solen.
Jupiter rör sig under året
i Stenbockens och Vattumannens stjärnbilder. Den står i opposition
den 20 augusti då den lyser med magnituden -2,9. I år syns Jupiter
bäst under årets andra halva.
Saturnus vistas i år i
och Stenbockens stjärnbild. Nära årets början, den 24 januari, är
Saturnus i konjunktion. Den 2 augusti står Saturnus i opposition och
syns då hela natten. Lutningen hos Saturnus ringar fortsätter att
långsamt minska, men ringarna är fortfarande mycket öppna. Å andra
sidan kan vi inte se detta så bra eftersom Saturnus nu står långt
söderut på vår himmel och därför aldrig når särskilt högt ovanför vår
horisont. Saturnus syns i år bäst på sensommarens och höstens himmel.
Saturnus är lätt att hitta på himlen trots att den står lågt, eftersom
den blir så ljus när ringarna är öppna.
Uranus syns i Vädurens stjärnbild
hela året. Den står i konjunktion den 30 april. Oppositionen inträffar den
5 november då Uranus har magnituden +5,7. Uranus rör sig sakta norrut och
syns bäst på kvällshimlen från augusti till årets slut.
Neptunus befinner sig hela året
i Vattumannens stjärnbild. Den står i konjunktion den 11 mars.
Oppositionen inträffar den 14 september, då Neptunus har magnituden +7,8.
Neptunus syns bäst på hösten och rör sig norrut (fast långsammare än Uranus)
och blir lättare att se för varje år som går.
Dvärgplaneten Pluto står i opposition
den 17 juli och syns då som en ljussvag stjärna av 14:e magnituden. Den rör
sig hela året i Skyttens stjärnbild. Pluto, som redan står långt söderut på
vår himmel, rör sig sakta längre söderut på himlen och blir för varje år som
går svårare att se hos oss.
Dvärgplaneten (1) Ceres, som
också är den först upptäckta asteroiden, syns under årets första månad
i Vattumannens stjärnbild. Den står i konjunktion den 7
april. Under årets andra halva syns den huvudsakligen i Oxens
stjärnbild. Ceres står i opposition den 27 november då den lyser med
magnituden 7,0.
(2) Pallas, den andra upptäckta
asteroiden, står i år i konjunktion den 9 februari. Under årets andra
halva ser vi den i Pegasus, Fisnarkas och Vattumannens stjärnbilder.
Dess opposition infaller den 11 september då den lyser med magnituden 8,5.
(3) Juno står i år i opposition den
6 juni och lyser då med magnituden 10,1. Den är i år ljussvag men vi
kan se den i Ormbärarens stjärnbild i maj och juni.
(4) Vesta står i år i
opposition den 4 mars och lyser då med magnituden 6,0. Vi ser den
under årets första halva i Lejonets stjärnbild och därefter i
ytterligare några månader i Jungfruns stjärnbild. Den 28 november
står Vesta i konjunktion med solen.
På vintern och våren kan man även se
(8) Flora i Valfiskens och Vädurens stjärnbilder,
(10) Hygiea,
(14) Irene och
(18) Melpomene i Kräftans stjärnbild,
(15) Eunomia i Kräftans och Tvillingarnas stjärnbilder,
(29) Amphitrite i Lejonets stjärnbild samt
(9) Metis i Jungfruns stjärnbild.
På sensommaren, hösten och förvintern syns
(7) Iris i Oxens, Tvillingarnas och Kräftansstjärnbilder,
(12) Victoria i Stenbockens och Örnens stjärnbilder,
(43) Ariadne i Örnens stjärnbild,
(89) Julia i Vattumannens stjärnbild,
(6) Hebe i Örnens, Skyttens och Stenbockens stjärnbilder,
(40) Harmonia i Valfiskens och Fiskarnas stjärnbilder samt
(44) Nysa i Oxens stjärnbild.
Av årets periodiska kometer är det några
som förväntas bli synliga med kikare eller mindre amatörteleskop.
Komet 323P/SOHO passerar mycket
nära solen i mitten av januari och blir då mycket ljus, Tyvärr ligger
den då så nära solen på himlen att vi knappast kan se den. När den
rört sig bort från solen några veckor senare blir den mycket ljussvagare.
Den rör sig i Ormbärarens, Skyttens, Stenbockens och Vattumannens stjärnbilder.
Komet 15P/Finlay är ljusast i juli
men kan fortfarande ses i augusti i Oxens och Tvillingarna
stjärnbilder. Dess ljusstyrka avtar då från magnitud 10 till 12,5.
Komet 8P/Tuttle är ljusast kring
månadsskiftet augusti-september då den förväntas nå magnitud 9,5. I
augusti rör den sig i Tvillingarnas och Kräftans stjärnbilder men
slinker sedan ner i Vattenormens stjärnbild.
Komet 67P/Churyumov-Gerasimenko
är ljusast i oktober och november då den rör sig i Oxens,
Tvillingarnas och Kräftans stjärnbilder. Den förväntas vara ljusare än
magnitud 11 från mitten av september till årets slut.